Personakt

7540 Hertig Gustaf af Sachen-Engern-Westfalen

Slottslov på Kalmar slott. Blev ca 23 år.

Född:omkring 1574-08-31 Västerås, Vastmanland, SwedenGustav var född 1574 och dog redan 1597 [Europäische stammtafeln, neue folge, band I Tafel 81]
Bosatt:Ekolsund, Stockholms slott och Kalmar(-- Hallqved, ö., vid Funbosjöns östra sida, 3 3/4 m. ber. säteri,
med Karberga 1 m. fr., Bred 1/4, Götarne 1/2, Hällby 1/4, Nyby 1/4 m.
frälse säteri, hvartill komma Sundby och ännu 1 m. samt Bro qvarn;
schäferi m. m. Hallqved förekommer 1288 under namnet Halqui, har
varit kungsgård, kom under K. Johan III:s tid till en Seminski, 1596
till hertig Gustaf af Saxen, 1629 från dennes naturliga son Ruthencrantz
till slägten Duwall,)
 
Begravd:1597 Uppsala DomkyrkaEn enkel gravhäll utan utsmyckning i Uppsala domkyrka påminner om att "med denna sten täcks Gustaf den förstes, Sveriges konungs avkomma: Yngsta dottern Elisabeth, änkefurstinna av Mecklenburg; dottersonen Gustaf, prins av Sachsen. Båda saligen avsomnade år 1597" Källa: Tegenborg Falkdalen.
Död:1597-11-11 Stockholm SwedenHöll Kalmar slott 1597 för Karls räkning mot Sigismund, blev på sommaren vådaskjuten i knät under millitärövning återhämtade sig ej utan avled av skadorna.

Äktenskap med 7541 Anna Knutsdotter Lillie (av Ökna) (1566 - >1598)

Vigsel:1594 Okna, Floda, Sodermanlands, Sweden

Barn:
3770 Gustaf Gustafsson Rutencrantz (1596 - 1620)

Noteringar

Sofias och Magnus av Sachsen-Lauenburgs son Gustav blev som barn en bortskämd lätting, men utvecklades efter en utlandresa så väl att hertig Karl kunde göra honom till slottsloven på Kalmar slott.
Gustafs morbröder var bl a kungarna Johan III och Karl IX, och han var kusin med kung Gustav II Adolf. Han var också kusin med Gustav II Adolfs halvsyster Katarina, som blev mor till kung Karl X Gustav.
Källa: Mattias Loman

Märkligt nog finns i SoH1993:2 en uppsats av Ch. von Warnstedt om släkten Rutencrantz som vimlar av felaktigheter och inte alls tar hänsyn till de forskningsresultat som framkommit i NF Beerståhls artikel i SoH1990:3-4.
Källa: Nättidningen Rötter
Mattitas Loman