Personakt Antavla

3770 Gustaf Gustafsson Rutencrantz

Blev högst 24 år.

Far:7540 Hertig Gustaf af Sachen-Engern-Westfalen (1574? - 1597)
Mor:7541 Anna Knutsdotter Lillie (av Ökna) (1566 - >1598)

Född:1596 1)Han var syssling till kung Karl X Gustav
Bosatt:Hässle, Fittja sn Hessle, v. vid Låstaviken, 4 m.
berustadt säteri med Hälke, synes ha varit en gammal frälsegård, sedermera
krono kanske från K. Gustaf I:s tid, kom 1622 genom byte
till Wackerbordt, derpå, än genom köp, än genom byte, till slägterna
Tott, Brahe, Ribbing, Hermansson o. 1741, Rosén v. Rosenstein, som
1758 köpte det till skatte; egdes 1825 och 1849, jemte 4 1/2 m., af
Tersmeden.
 
Begravd:Fittja
Död:1620

Äktenskap med 3771 Cristina Cristersdotter Månesköld (1584? - 1638)

Vigsel:1620

Barn:
1885 Brita Ruthencrantz (1615? - 1690)

Noteringar

I Släkt och Hävd 1994:2 s 101-102 skriver Hans Gillingstam följande, för ätten Rutencrantz´ utforskning, klargörande information i sin rättelse och tillägg till Warnstedts artikel i Släkt och Hävd 1993:

"[s 101:]
[korrigering och rättelser till:] Släkt och Hävd 1993:2, s 340-354
Hertig Gustaf av Sachsen-Lauenburg och den svenska ätten Rutenkrantz
S340: Den utan källhänvisning lämnade uppgiften, att hertig Gustaf av sin morbror
hertig Carl skulle ha blivit "utsedd till vice riksföreståndare i egentliga Sverige under
hertigens långvariga höstvistelse i Finland år 1597 " förekommer ej i den historiska lit-
teraturen. I Norddeutsche Familienkunde 1964, s 356, har författaren för denna uppgift
ett datum "5. 8. 1597", som ej kunnat verifieras i hertig Carls registratur. Enligt
Carl Carlsson Gyllenhielms anteckningar hade hertig Carl ursprungligen avsett att låta
honom medfolJa tIll Finland (Historiska handlingar, 20, 1905, s 262; jfr J Werwing, Ko-
nung Sigismunds och konung Carl den IX:des historier, 1, 1746, s 353).

S 342: Uppgiften, att Knut Knutssons farfars yngre bror skulle ha varit riksråd är orik-
tig, men hans fars äldre bror Axel Andersson var riksråd. Se min släktartikel i Svenskt
biografiskt lexikon, 23 (1980-81), s 71. Där har jag påpekat, att hertig Gustafs upp-
givna frill.a Anna Knutsdotter ej kunnat återfinnas i samtida handlingar utan tidigast
påträffas i A A von Stiernmans 1754 tryckta adelsmatrikel. Härmed kan jämföras, att
hon hittills inte kunnat med säkerhet påvisas i hertiginnan Christinas hovstat åren
1594-1596" (SoH 1993, s 343). Uppgiften, att hertig Gustaf skulle ha haft en son med
hennes fars förnamn Knut (enligt SoH 1993, s351, född omkr 1595 men enligt samma
författare i Lauenburgische Heimat, 99,1979, s 4, omkr 1592), vilket skulle kunna vara
ett indicium för att Stiernmans uppgift är riktig, lämnas utan källhänvisning. Uppgiften,
att ”hon levde den 7 mars 1598, då hon av hertig Carl fick konfirmation på innehav
av säteriet Hallkved med Sundby ladugård" (SoH 1993, s 344), återgår på ett brev i
hertig Carls registratur januari-juni 1598, f 124. I detta brev skriver hertig Carl, att
hertig Gustaf ”haffwer lathit effter sig en frelleson", och att "effter wi wele att han
tilbörligen och nödhtörffteligen sampt medh modern skall försörgd bliffwe hwilket
hans kärlighet, aff oss på sitt yttersta haffwer ”begärat", har "både barnet och moderen
till nödhtörfftigst oppehälle" fått Hallkved, "så att hon medh barnet på gardenn sin
tillwist och af godzen tilbörligh underhåld haffwe skulle till thess barnet kan komme
till lage ålder och modren medh tilbörlighit gifftermåll wardhe försedh". Vad hertig
Gustafs frilla hette framgår alltså ej av nämnda brev, som väl snarast tyder på att hans
söner hade olika mödrar. Att hennes namn ej nämnes i hertig Carls brev styrker inte
påståendet (SoH 1993, s 342), att hertig Gustafs frilla hade "så god social bakgrund att

[sidan 101:]
han slog ut samtliga kungahusets manliga medlemmar på den punkten". Sannolikt blev
hon efter hertig Gustafs död gift med Alexander Raab, som enligt två brev av den 16
maj 1612 (Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfol 310v-311) hade en styvson
vid namn Gustaf Gustafsson. Raab beklagade sig då över övervåld av denne och dennes
mor och fick försvarsbrev av Gustaf II Adolf. Dagen förut hade kungen skrivit till
ärkebiskopen om "oenighet och tweedrächt mellan Alexander Raab och hans hustru
(Riksregistraturet januari-juni 1612, maskinfoI306v). Hustruns namn nämns ej i något
av dessa tre brev. 1618 hette Alexander Raabs hustru Catharina Mattsdotter
(Stockholms stads tänkeböcker från år 1592,10,1973, s 128 och 281). Alexander Raab
nämns som "balberare" redan 16 september 1595 (Hertig Carls registratur, f 265v),
blev 20 december 1614 Gustaf II Adolfs "lifbalberare" (Riksregistraturet juni-december,
p 1343; jfr J F Sacklen, Sveriges läkarehistoria, 1, 1822, s 330) och begravdes i
Storkyrkan 13 januari 1628 (jfr I Simonsson, Ett gammalt bårdskärarehus och dess
märke, Samfundet S:t Eriks årsbok 1915, s 79, not 2). Den 4 april 1600 hade han och
balberaren Hans Raab av hertig Carl fått marsken Claes Flemings f d stenhus vid Själagårdsgatan
i Stockholm, som tidigare tillhört en Kuntze Raab (Riksregistraturet januari-
juni, f 75).

S343: Påståendet, att "frilloskapet" var en "i lag erkänd institution", är missvisande.
Frillobarn nämns i våra medeltidslagar på sådant sätt att dessas utgivare C J Schlyter
i sin ordbok till dem översatt frillobam med oäkta barn. Yngre västgötalagen nämner
frillor endast i kyrkobalken, där det stadgas böter för den som återgår till en frilla han
gjort slut med (Å Holmbäck och E Wessen, Svenska landskapslagar, 5, 1946, s216).
Enligt östgötalagens ärvdabalk fick frilla ej ärva sitt barn (Holmbäck och Wessen, a a.
1:1, 1933, s 125). Upplandslagen och västmannalagen ger arvsrätt till barn till en fäst
kvinna, som mannen tidigare haft som frilla (Holmbäck och Wessen, a a, 1:2, s 73;
d:o, 2:2, 1936, s 52). Dessa är landskapslagarnas enda omnämnanden av frillor, såsom
framgår av de ordlistor som finns i varje band av Schlyters editioner. Uppgiften, att
frillan "av samtiden" skulle ha kallats "förtidshustru" , har ej kunnat verifieras i ordböckerna
(jfr Personhistorisk tidskrift 1990, s 126).


S345: Gustaf Rutenkrantz' begravningsvapen i Fittja kyrka kan sammanställas med
att två gårdar i Fittja by, som varit "warit Gustaf Gustafssons modher af furstinnan
på Eklesundh en tijdh longh förlänte", indrogs till kronan den 27 augusti 1613 enligt
Riksregistraturet juli-december, p333; jfr avkortningslängden i Upplands handlingar
1610:14:1
.
S347: Uppgiften, att Magnus Rutenkrantz var gift med Christina Månesköld, torde
vara oriktig, såsom nyligen visats av N F Beerståhl i uppsatsen "Några problem rörande
adliga ätten Stråle af Sjöared äldre generationer" (SoH 1990), s 132, enligt vilken
hon i varje fall hade barn med hans bror Gustaf Rutenkrantz; Beerståhls förmodan,
att de aldrig var gifta, är obestyrkt.
Uppgiften i SoH 1993, s 347 och 352, att Christina Månesköld dog senast 1628, kan
korrigeras till den 14 april 1638 (Linköpings stifts herdaminne 5:1, 1938, s 77).

[s 102:]
S347, not 2: Hänvisningen till "RKB" (dvs Riksarkivets serie Räntekammarböcker),
"vol 26 (år 1560). s79", stämmer inte. Vol 26 innehåller handlingar från år 1551, me-
dan handlingarna från år 1560 finns i vol 38. Ingel av där befintliga folierade häften
har så många blad som 79. Det ar sålunda ovisst, varifrån uppgiften om hertig Magnus'
av Sachsen-Lauenburg besök den 25 juni 1560 vid hertig Eriks hov i Kalmar härrör.

5350: Uppgiften, att hertig Johans av Sachsen-Lauenburg gemål Ingeborg var dotter
till den 1250 avlidne svenske kungen Erik "läspe och halte", torde kunna korrigeras
till att hon i stället var dotter till dennes syster Ingeborg i hennes äktenskap med Birger
jarl. Se härom min uppsats "Utomnordiskt och nordiskt i de äldsta svenska dynastiska
förbindelserna" (Personhistorisk tidskrift 1981), s2).

S351: Birgitta Rutenkrantz har av Beerståhl i hans ovan citerade uppsats, s 132 ff,
visats ha fött barn ännu 1649, varför uppgiften, att hon var dotter till den redan 1597
avlidne hertig Gustaf, måste korrigeras till att hon var dotter till dennes son Gustaf
Rutenkrantz. för vilken uppfattning Beerståhl även framlagt godshistoriska indicier
där samt s 139. not 15. och s 140. not 16. Av Åsbo kyrkoarkiv C: 1, p 28. framgår tydligt,
att Beerståhls alternativa läsning (s 140, not 18) Götavi ("Giöttwij") är att föredra
framför det svåridentifierade "Grufverij" (s 133), och att Ebba Stråles fadder 1635
alltså inte är Knut Lillie af Ökna utan Knut Lillie "af Greger Mattsons ätt".
Hans Gillingstam


Det som bör observeras är dock att Gillingstams identifiering av Gustaf Gustafsson, som kallas styvson till balberare Alexander Raab, med frillosonen Gustaf Gustafsson till hertig Gustaf vilar på svaga grunder, faktiskt enbart på att namnet är detsamma. För att göra en identifiering krävs betydligt mer än en namnlikhet.

Det gäller att värdera uppgifter som förekommer och att skilja källfakta ifrån spekulation och klart markera detta i sina texter, det vinner alla på.

(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)


Niclas Rosenbalck
(Niclas)
Föreningsmedlem


Kanske kan denna skrivelse i Riksregistraturet 1600 ge mer information om hertig Gustafs frilla och moder åt åtminstone några av hans barn (tre synes de ha varit om jag tolkar texten rätt nedan):

Riksregistraturet B:90,1600 jan-juni, f 73v-74r, 1600 den 3 april:
[f 73v:]
Szwar opå Påfwell Laudos schrifwelße, af Nykiöpingh,
then 3 Aprilis, åhr 1600 etc

Wår gunst och nåde etc wij hafwe tin skrifwelße Påfwell Laudho bekommit, och såsom tu theruthinnan
förfråger tigh om någre ärender, som ähr till theth första huruledes medh Erich Olofßonn som Fougdte
warit hafuer, och medh mykin grof Stöldh sigh hafwer befinne lathit, Szå ähr wår willie och befaldning
at thu klager honom ahn för rätte i Stocholm, och hwadh dom honom då afsagh blifwer, wele wij at han
strax vndergå skall, Nembligen henges androm till sky och warnagell, Hwadh Jngridh Halqwidh
belanger, befale wij at thu tildeler henne sielf 3 barnet förvthan, så mykit som hon wäll kan
sigh med vnderhålla, Men theth andre som öffwär ähr, skall hon inthet råda vtöffwer, vthan Befale
at thu lather Saligh Hertigh Giöstafz Barn tilgodo läggie, Om Sidentygh, Sammet, klädher
Lärofft och krydder, som thu be[giere]r at byte och handle för Spannemåll hooß någre kiöpmän, till
Högborne Fwrstinne wår Elschelige, käre systers behof, Befale wij at thu ther med bestå,
till framdeles någet kan inkomme, och bättre kiöp opå blifuer än nu ähr, Szå wele wij sielfwe ther
om wäll beställe lathe, så myckit som h k kan effter nodtörfftighet och tilbörlighet behöfwe. Den
handschrifwere som du till h k.tt behof be[giere]r at andteckna hwadh h ktt vtgiffter, ther om
[f 74r:]
Gårdzens skrifuaren wäll beställa, Hwad åhrlige Renthe och Fodringhz päninger tilkomme, Befale
wij at thu lefverer h ktt sielf hender emällan, dogh seer ther opå medh, at något onyttelighit
icke vtgifwit warder, Om hopman Hans Besåldhningh befale wij at thu lather oß förnimme
huru mykit han åhrligen hafwa skall, sedhan skall han der opå beskeed bekomma, wijdare
hwad then Spannemållen tilkommer som bönderna ther i Landet medh tilbaka stå och icke förmå
vtgiöre, ähre wij nådigest tilfridz at the therföre måghe vtgiöre päninger Nembligen för hwar tynna
6 marker, Hwilka päninger thu af thin opbördh skall och sedan tilstädes behålla oförrycht, Hertig
Giöstafz Clädekammaer befale wij at thu vthi andwardningh haffwe, Szå langhe thu ther hooß
h ktt brukat bliffwer, och hafue tight het till swar welet giffue lathit. Datum vt Supra


Ingrid på Hallkved år 1600 torde vara hertig Gustafs frilla. Är mer känt om henne ?

(Meddelandet ändrat av niclas den 13 mars, 2009)


Göran Johansson
(Passord)
Föreningsmedlem

Intressant Niclas! Den första delen av skrivelsen, fogden Erik Olssons stöld behandlades av rådhusrätten i Stockholm 1600-05-11 (SST 1600 s 56ff). Han blev dömd till galgen. Ingrid på Hallkved omtalas inte i tänkeböckerna vad jag kan se. Det fanns ju kanske heller ingen anledning till det. Var ligger Hallkved?
mvh
Göran


Källor

1)ML